Ett humanistiskt, samhällsekonomiskt och tekniskt perspektiv
Det är nog få som har missat hur priset på bitcoin har rusat till rekordnivåer de senaste månaderna. I ljuset av all uppståndelse i media, där fokus ofta är på priset, är det lätt att landa i antingen irrationell övertro — eller skarp skepsis.
Min ambition med den här texten är att se förbi de dramatiska nyhetsrubrikerna och undersöka varför det av flera olika skäl kan vara klokt att på lång sikt investera i bitcoin. Att försöka tjäna pengar på kort sikt genom att köpa och sälja bitcoin vid rätt tidpunkter är enligt mig naivt och ekonomiskt oansvarigt.
Som ingenjör har jag ett intresse av att gräva djupare och undersöka de underliggande strukturerna hos olika fenomen. Däremot är inte syftet med den här texten att förklara hur Bitcoin fungerar. För det ändamålet finns det en uppsjö av otroligt bra resurser; en av mina personliga favoriter är detta YouTube-klipp. Precis som med andra värdefulla tekniska uppfinningar vi använder dagligen behöver vi inte förstå exakt hur de fungerar för att kunna använda dem; det räcker ofta med en generell förståelse.
Målet med texten är snarare att undersöka varför Bitcoin är värdefullt, ur ett samhällsekonomiskt, humanistiskt, tekniskt, samt givetvis makro- och privatekonomiskt perspektiv – och utifrån det argumentera för varför en långsiktig investering i bitcoin är en moralisk och altruistisk handling. Ett tyst revolutionärt ställningstagande och en röst för ett mer hållbart ekonomiskt system.
Viktigt att nämna är att jag i texten genomgående evaluerar Bitcoin främst från perspektivet att dess viktigaste monetära funktion just nu är att vara en tillgång som bevarar värde över tid, så att ens köpkraft bibehålls eller ökar. Bitcoin kan även användas som pengar för dagliga transaktioner, men det är i dagsläget inte lika centralt på grund av faktorer så som ett kraftigt fluktuerande pris och relativt höga transaktionsavgifter. Tekniska lösningar som Lightning Network bygger vidare på Bitcoin och möjliggör snabba, billiga transaktioner.
Texten är strukturerad enligt följande:
- Tekniska egenskaper (1–7)
- Monetära egenskaper (8–12)
- Varför de nuvarande förutsättningarna för Bitcoin är särskilt gynnsamma (13)
- Humanistiska och samhällsekonomiska aspekter (14–21)
Bitcoins värdefulla tekniska egenskaper
1. Optimal uppkomst
Bitcoin skapades 2009 av en person eller grupp som utgav sig för att heta Satoshi Nakamoto. Än idag finns det inga spår som binder denna pseudonym till någon verklig person eller organisation. Det enda som Satoshi lämnat efter sig är källkoden till Bitcoin samt diverse texter, foruminlägg och mejl. Sista gången det hördes från Satoshi var i en mejlkonversation från 2011. Sannolikheten att vi någonsin kommer att se ljuset av Satoshi igen är ytterst liten.
Vissa argumenterar för att avsaknaden av en offentlig person eller organisation som står bakom skapandet av Bitcoin skulle vara en svaghet. Tvärtom är det snarare en av de starkaste egenskaperna som ytterligare förstärker dess position som ett decentraliserat nätverk utan en styrande elit.
2. Avsaknad av ägare
Varför är det en styrka att ingen äger eller styr Bitcoin? Det har visat sig att det är av yttersta vikt att ingen central auktoritet kan kontrollera, begränsa eller modifiera Bitcoin till egen vinning. Vi kan observera från både samtida och historiska skildringar hur människans inneboende inklination till girighet och egoism ofta leder till maktmissbruk med förödande konsekvenser. För att ett revolutionerande, globalt, ekonomiskt system som Bitcoin ska få luft under vingarna och vara robust på långt sikt är det nödvändigt att stryka människans moraliska brister från ekvationen, och istället helt förlita sig på matematikens stabila fundament.
3. Decentraliserat
Bitcoin-nätverket är globalt distribuerat på tiotusentals noder över hela världen, vilket gör det praktiskt taget omöjligt att stänga ner. Användare av Bitcoin kommunicerar direkt med varandra och är därför inte beroende av en central aktör som en stat, bank eller företag. Detta gör Bitcoin extremt resilient mot försök till vandalisering, censur, nedstängning och modifiering till egen vinning.
4. Nätverkseffekter och fördelar mot andra kryptovalutor
Sedan Satoshi Nakamoto utförde den första transaktionen med bitcoin 2009 har tiotusentals kopior av Bitcoin skapats. Många med till synes goda avsikter som att åtgärda tekniska begränsningar, öka säkerheten och minska energiförbrukningen. Med sin kulmen 2017, då tusentals alternativa kryptovalutor florerade, har idag antalet aktiva sådana sjunkit drastiskt. Vidare är det idag endast 11 stycken som kan påstås konkurrera med Bitcoin om rollen som pengar. Av dessa dominerar Bitcoin i skrivande stund 80% av marknaden.
Vad är det som gör det så svårt att konkurrera ut Bitcoin? De två första orsakerna är punkterna ovan: den optimala uppkomsten och avsaknaden av ägare. En kryptovaluta som lanseras idag kan i princip omöjligen få spridning utan intensiv marknadsföring — något som endast kan finansieras och drivas på av grundarna och tidiga anhängare. Vi landar i en catch-21-situation där det idag är omöjligt att återskapa samma förutsättningar för decentralisering och avsaknad av ägare, och samtidigt uppnå spridning av valutan.
Vidare åtnjuter Bitcoin nätverkseffekter och ett first-mover advantage genom att ha flest användare och vara den första tekniken i sitt slag. När ett nätverk väl har kommit över en viss nivå av dominans är det extremt svårt att vända trenden till ett annat nätverk. Bitcoin är ett dominant nätverk precis som Facebook, Instagram och Snapchat — fast ett monetärt sådant istället för ett socialt.
Slutligen valde Satoshi Nakamoto en perfekt tidpunkt att lansera Bitcoin under en tid då omvärlden fortfarande skakade från finanskrisen 2007–2008. Misstron till det rådande ekonomiska systemet var stor, vilket generade organiskt momentum till Bitcoins spridning via diverse forum och grupper, utan att Satoshi själv behövde göra särskilt mycket.
5. Motståndskraftigt mot attacker
Grundbulten som säkerställer att Bitcoin fortsätter leva vidare obehindrat är alla så kallade miners världen över som verifierar transaktioner och som i belöning får nya bitcoin. Dessa organisationer äger kolossala lagerlokaler fyllda med tiotusentals specifikt utformade kretskort som löser en specifik typ av matematiskt problem.
För att genomföra en attack på Bitcoin behöver man uppnå en beräkningskraft som överstiger 51% av det totala nätverkets kapacitet av mining. Det innebär att förövaren först antingen behöver införskaffa enorma mängder dyr specialiserad utrustning som redan är svår att få tag på, eller på något sätt ta kontroll över en majoritet av alla befintliga miners.
Kostnaden för att köpa all utrustning och energi som skulle krävas för en lyckad attack uppskattas idag till ~$5,5 miljarder. Att istället ta kontroll över en majoritet av alla befintliga miners kan ses som en än mer orimlig uppgift då dessa är utspridda över flera kontinenter, länder, organisationer och individer. En koordinerad attack skulle kräva en sofistikering utan dess like.
Effekterna av en lyckad attack skulle vara att förövaren hade kunnat genomföra transaktioner i utbyte mot något annat och sen dra tillbaka transaktionerna i efterhand. Det är inte så att de flesta människors bitcoin hade varit hotade på något sätt — de är fortfarande kryptografiskt säkrade.
Slutligen hade det förmodligen varit mer lönsamt för förövaren att bara använda utrustningen med goda intentioner då den hade kunnat ackumulera stora mängder bitcoin på hederlig väg, tack vare all beräkningskraft till mining. Om inte annat, hade värdet på de bitcoin som förövaren lyckats anskaffa genom attacken sjunkit drastiskt i värde när det hade uppdagats att Bitcoin utsatts för en lyckad attack — vilket i praktiken hade renderat hela attacken värdelös.
6. Programmerbart
Bitcoin är i grunden bara ett mjukvaruprotokoll (likt HTTP för internet). Det är helt enkelt kod som beskriver hur olika datorer kan kommunicera med varandra. Tack vare detta kan förbättringar av protokollet göras kontinuerligt; potentiella säkerhetsbrister kan täppas igen och nya funktioner läggas till.
7. Hög säkerhet
Alla transaktioner och adresser (“plånböcker” med bitcoin) är kryptografiskt säkrade och kan inte hackas. Alla nyhetsartiklar som tar upp händelser där personer har förlorat bitcoin beror på användares vårdslöshet, fysisk stöld, nätfiske, eller brister i externa system (t.ex. handelsplatser och förvaringslösningar av tredje part). Bitcoin har under sina 11 levnadsår inte blivit hackat en endaste gång trots att världens mest intelligenta personer har skärskådat nätverket för säkerhetshål under ett decennium.
Bitcoins värdefulla monetära egenskaper
Det är en vanlig missuppfattning att det endast är dagens papperslappar och siffror på bankkonton som är den enda giltiga typen av pengar, och alltid kommer vara. Så är verkligen inte fallet. Under människans historia har alla möjliga föremål använts som pengar, bl.a. snäckor, stenar, pärlor, guld, och nu i modern tid fiatpengar. Det enda som egentligen avgör om något går att använda som pengar är ifall tillräckligt många andra också gör det. Det är den gemensamma uppfattningen i samhället att en tillgång har ett värde som förvandlar den till pengar. Med det sagt lämpar sig inte allt som pengar, det finns bra och dåliga alternativ. Följande bild är en bra sammanställning av vilka egenskaper något bör ha för att vara lämpligt att användas som pengar.
Vi ska nu undersöka några av dessa egenskaper som Bitcoin besitter och hur många av dem är bättre än de hos guld och fiatpengar.
8. Begränsad tillgång
Det kommer aldrig att existera mer än 21 000 000 bitcoin. Jag upprepar: aldrig. I skrivande stund finns det totalt 18 600 918 och ungefär var tionde minut skapas det 6,25 nya. Den faktiska mängden som är tillgänglig är dock betydligt lägre än så då det uppskattas att ~3 miljoner bitcoin har förlorats för evigt av olika orsaker. Bitcoin är alltså extremt sällsynt, möjligen det absolut mest sällsynta tillgångsslaget vi känner till. Det är mer sällsynt än guld, silver, diamanter, och framför allt fiatvalutor som SEK och USD vilka skapas av centralbanker utifrån tomma intet i allt högre takt.
9. Deflationär
Det skapas alltså nya bitcoin var tionde minut men takten i vilket detta sker halveras var fjärde år — ända fram till 2140 då alla bitcoin har skapats. I nuläget handlar det om en tillförsel på 6,25 bitcoin, alltså en inflation av penningmängden på ca 1,92% som kontinuerligt minskar och går mot 0%. Detta kan jämföras med Sveriges Riksbank som har ett konstant inflationsmål på 2% för den svenska kronan. I praktiken innebär det att Riksbanken har som mål att göra kronan, och i förlängningen dina pengar, 2% mindre värda varje år. I kontrast till detta ökar istället potentiellt värdet av bitcoin på sikt då tillförseln av nya bitcoin blir allt lägre (utbudet minskar) samtidigt som fler och fler börjar använda det (efterfrågan ökar). Resultat blir en valuta som är nettodeflationär; ett oerhört sällsynt fenomen i dagens ekonomiska landskap.
10. Delbart
Varje bitcoin kan bli uppdelad i 100 000 000 satoshis (förkortas sats) precis som en krona kan bli uppdelad i 100 öre. Det betyder att man inte behöver köpa eller handla med hela bitcoin utan istället kan använda sig av sats som enhet. I skrivande stund är en hel bitcoin värd ~320.000 kr, långt mer än gemene man har råd att skaka fram. I takt med att priset har stigit rejält har det blivit allt mer opraktiskt att använda bitcoin som enhet: “Jag köpte en mössa för 0,00000346 bitcoin” lämpar sig uppenbarligen inte för vardagligt tal. Det är mer praktiskt att säga att mössan kostade 346 sats — samma belopp, annan enhet.
11. Lätt att utföra transaktioner med
Eftersom bitcoin är helt digitala kan du med några knapptryck förflytta sats tvärs över jorden inom tio minuter. Bitcoin är igång dygnet runt, året runt — inte bara under det förlegade konceptet “bankdagar”. Det är långt mer komplicerat att göra samma övning med fiatpengar eller guld som kräver ifyllande av formulär (som ska godkännas), väntandet på bankdagar, eller kostsamma transporter givet fysiska pengar.
12. Portabelt
Att bitcoin är digitala gör att de är mycket lättare att förflytta jämfört med kontanter och guld (även lättare än de digitala kronorna på ditt bankkonto, mer om det senare). I teorin kan du ta med dig alla dina bitcoin genom att memorera 24 ord och flyga till andra sida jorden, och fortfarande ha tillgång till dem. Försök bära med dig en miljon kronor i guld eller kontanter när du passerar säkerhetskontrollen på flygplatsen, eller göra en banköverföring med samma belopp till din vän i Kina utan att stöta på hinder av något slag.
Varför förutsättningarna för Bitcoin är särskilt gynnsamma nu och framöver
13. Hög inflation och ökning av penningmängden
Bilden nedan visar att den svenska kronan har genomgått en inflation på 1305% sedan 1956. Det du fick för 100 kr 1956 får du idag betala 1405 kr för.
Vi kan vända på resonemanget. Säg att du har en miljon på kontot idag. Om Riksbanken lyckas hålla sitt mål på 2% inflation framöver, kommer din miljon att ha halverats i värde om 36 år. Det betyder att du har två alternativ: antingen konsumerar du upp alla dina pengar så snabbt du kan, eller så försöker du investera dem i något som du hoppas kommer öka i pris snabbare än 2% per år. Lättare sagt än gjort, speciellt om du saknar intresset för att hålla på med investeringar. Dessutom kan en oväntad börskrasch eller pandemi radera ut hälften av dina livsbesparingar på kort tid. Varför är det inte tillräckligt att bara tjäna pengar och vara sparsam för ett rikt liv? Hur hamnade världen i detta olyckliga ekorrhjul där vi behöver arbeta mer och mer bara för att stå på samma plats?
Varför är det inte tillräckligt att bara tjäna pengar och vara sparsam för ett rikt liv? Hur hamnade världen i detta olyckliga ekorrhjul där vi behöver arbeta mer och mer bara för att stå på samma plats?
Med en pandemi som härjat i lite drygt ett år nu kan man undra hur det går ihop att aktier, fonder, bostadspriser — ja, alla tillgångar egentligen — bara ökat i pris efter svackan under våren 2020? Vi ser samtidigt att småföretagare och större företag i utsatta branscher världen över får stänga ner eller skala ner sin verksamhet rejält.
Orsaken till att en ekonomisk krasch har uteblivit är de kvantitativa lättnader som utförts av centralbanker världen över: stimulanspaket, uppköp av obligationer, utfärdande av lån med låg ränta — åtgärder som inneburit att den totala mängden pengar i samhället ökat kraftigt. I diagrammet nedan ser vi hur Riksbanken har kört penningpressen på högvarv under 2020: en ökning på ca 15% av mängden svenska kronor i samhället jämfört med året innan.
Om du glatts åt att börsen har gått bra på sistone är detta precis varför. Riksbanken injicerar nyskapade pengar i ekonomin via köp av räntebärande värdepapper och ökad utlåning. Totalt ämnar Riksbanken pressa in 1,8 miljarder kr i samhället för att “stimulera” ekonomin — en sorts konstgjord andning. Nya pengar kan skapas utan hejd men värdet som pengarna representerar kan inte ökas artificiellt, det kan bara ökas med höjd produktivitet. Det är lika vansinnigt som det låter men göms bakom facktermer och avancerad jargong — pengar produceras utifrån tomma intet. “Pengar växer inte på träd”, eller hur var det nu?
Det är lika vansinnigt som det låter men göms bakom facktermer och avancerad jargong — pengar produceras utifrån tomma intet. “Pengar växer inte på träd”, eller hur var det nu?
I USA ser det än mer oroväckande ut. Nästan en femtedel av alla dollar som existerar har skapats under 2020. I siffror handlar det om en tillförsel på mer än $3 biljoner, vilket är en ökning av penningmängden på strax under 25% sett till året innan. Eftersom dollarn är världens reservvaluta är det högst relevant även för oss i Sverige.
Slutsatsen som kan dras av detta är att många av världens valutor, däribland USD och SEK, förmodligen kommer minska i värde rejält de kommande åren. Vi kommer antagligen bevittna än mer skenande bostadspriser och aktiekurser. Om och när pandemin fås under kontroll och folk återigen börjar spendera mer pengar på resor, restaurangbesök och dylikt, kommer förmodligen även varor och tjänster stiga kraftigt i pris. I slutändan är det landets befolkning som drabbas hårdast i och med att deras besparingar tynar bort samt varor och tjänster blir dyrare — detta i kombination med att lönerna endast ökar marginellt. Värst ansatta blir de yngre generationerna som fortfarande står utanför bostadsmarknaden och utan besparingar i fonder och aktier, och till följd har svårt att bygga ett stabilt liv.
I slutändan är det landets befolkning som drabbas hårdast i och med att deras besparingar tynar bort samt varor och tjänster blir dyrare — detta i kombination med att lönerna endast ökar marginellt.
Inflation är ett genialt men högst omoraliskt verktyg som används av stater för att beskatta befolkningen för stora utgifter utan att det märks lika tydligt som traditionell beskattning. Hur hade du reagerat på om den svenska staten istället hade infört en kraftigt förhöjd skatt och sänkt bidragen för att ha råd att betala ut stödpaket med syfte att rädda redan välbärgade aktieägare i storbolag som SAS, Volvo och HM?
Nedan är statistik från SCB för KPI: ett statistiskt verktyg för att försöka mäta inflationen i samhället, alltså hur mycket priserna har höjts på de vanligaste varorna och tjänsterna som folk konsumerar. Viktigt att notera är att bostadspriser inte tas med i måttet.
Det ser inte alltför illa ut. Inflationen har fluktuerat mellan 0–3% det senaste decenniet. Bara strax över 0% under 2020 trots en stor ökning av penningmängden. Kan vi lita på detta? Anser du att de varor och tjänster som du brukar köpa bara har blivit marginellt dyrare de senaste tio åren? Upplever du att din lön, CSN, pension eller bidrag har ökat i samma takt som allt blivit dyrare?
Det tydligaste exemplet på att detta inte stämmer i Sverige är bostadsprisernas utveckling (som inte räknas med i KPI då bostäder inte konsumeras, likväl behöver folk köpa en bostad). Även priserna för andra kategorier så som sjuk- och tandvård, posttjänster och restauranger har ökat markant. Följande graf visar att priserna på många varor och tjänster har ökat i mycket högre takt än KPI.
I nästa diagram ser vi att huspriserna ända fram till 1993 har hållit sig relativt nära det reala värdet. Men efter det hände något och priserna började öka mycket snabbare än SCBs påstådda inflation. Vad hände egentligen 1993? Jo, Riksbanken ändrade sitt ursprungliga syfte: att bevara en fast växelkurs för kronan — till att istället sträva efter ett inflationsmål och “prisstabilitet”. Ser bostadspriserna stabila ut efter 1993?
Eftersom lönerna inte ens i närheten har ökat i samma takt, har folk inget annat val än att belåna sig upp över öronen för att ha råd att bo någonstans.
Följderna har blivit att folk försöker hitta tillgångar att förvara sina pengar i som ökar i pris snabbare än inflationen. Det är inte så att en etta i centrala Stockholm är 600% mer subjektivt värdefull idag jämfört med för 25 år sedan, eller att Tesla som företag är 700% mer värt idag än för ett år sedan. Det är bara det att folk försöker hitta placeringar där pengarna inte urholkas i värde. Många väljer att hoppas på att bostäder i storstäder och teknisk innovation ska vara en fristad för detta.
Till följd av den kraftigt ökande penningmängden kan man anta att det inte räcker med att lyckas uppnå en avkastning på minst 2% för att ha sitt på det torra. Jag menar att enbart KPI inte representerar den faktiska prisökningen i samhället och att faktorer som ökad penningmängd behöver tas i större beaktning. Min uppskattning är att den som åtminstone vill bevara sin köpkraft behöver uppnå en årlig avkastning på minst 10–15% bara för att inte bli fattigare.
Bitcoin är istället det motsatta till fiatpengar: en deflationär tillgång som bör öka i värde över tid. Detta baserat på den minskande inflationstakten, begränsningen på 21 miljoner mynt, samt ett ökande antal användare. Slutsatsen blir att det kan ses som en plan B som ligger helt utanför fiatsystemet — ett sätt att säkerställa att du inte blir fattigare för varje år som går.
“Bitcoin isn’t a get rich quick scheme, it’s a don’t get poor slowly scheme.”
- Jameson Lopp
Bitcoins värde: från ett humanistiskt och samhällsekonomiskt perspektiv
14. Förflyttar makt från staten till individen
Om du köper bitcoin har du möjligheten att förvara dessa helt själv, bortom all kontroll av stater, banker och företag. Det enda som krävs är att du sparar 24 ord eller lagrar de på din mobil, dator eller hårdvaruplånbok. Vad du nu har gjort är att ta självständig kontroll över dina egna pengar. Ingen har längre makten att ta dina pengar ifrån dig eller förbjuda dig att förflytta dem till någon annan — oavsett hur stort våldsmonopol de besitter.
“One must acknowledge with cryptography no amount of violence will ever solve a math problem.”
- Jacob Appelbaum
15. Resistent mot censur och kontroll
I västvärlden kan de flesta använda sina pengar fritt; vissa rimliga begränsningar existerar för att förhindra penningtvätt, terrorism och andra illegala aktiviteter. I Sverige kan människor ekonomiskt stötta politiska rörelser och diverse organisationer utan att utsättas för censur eller förföljelse.
Situationen är inte densamma för en stor grupp människor som lever i auktoritära stater där politisk uttrycksfrihet inte är en självklarhet. Att kunna använda sina pengar till lagliga ändamål är en form av yttrandefrihet, och därmed en mänsklig rättighet som bör kämpas för. En mänsklig rättighet som tyvärr aldrig kommer att bli en verklighet för individer i auktoritära stater, om inte det ekonomiska systemet förändras radikalt — Bitcoin är ett verktyg för just det.
Bitcoin är motståndskraftigt mot censur: det finns ingen som kan stoppa dig från att utföra transaktioner med vem du vill, i hela världen. Redan idag används Bitcoin av aktivister för att kunna ta emot donationer efter att staten låst deras bankkonton, bl.a. av kvinnorättsorganisationen Feminist Coalition i Nigeria.
16. Gör det lättare för människor att fly från auktoritära stater
Bitcoin är helt digitala och därmed lätta att förflytta. Ja, kronorna på ditt bankkonto är även de digitala men hur portabla är de egentligen? Visserligen kan du föra över dem till andra konton och länder men verkligen inte till vem som helst eller till vilket land som helst. Inte ett problem för de flesta västerlänningar men desto mer kritiskt för människor på flykt från auktoritära stater, som givetvis vill få med sig sina pengar.
Möjligheten för flyktingar att ta med sig fysiska värdesaker, som kontanter och guld, är mycket begränsad, bl.a. med risken för stöld och beslagtagning. Vidare kan det vara problematiskt att föra över pengar från konton i krigsutsatta länder där bank- och myndighetsstrukturer fallerar.
Bitcoin fyller en potentiellt viktig funktion för flyktingar genom att vara ett sätt för dem att få med sig sina pengar vid landsflykt.
17. Förstärker incitamenten till långsiktighet, ansvarstagande och sparande på individ- och samhällsnivå
Dagens ekonomiska system vilar på förutsättningarna att folk ska jobba, låna och konsumera mer i all oändlighet — för att ekonomin ska växa. Under hela 1900-talet och fram till idag har det fungerat oerhört bra tack vare den industriella revolutionen och tidigare tillsynes oändliga tillgång till billig energi i form av olja. Eftersom våra resurser faktiskt har ökat kraftigt under det senaste seklet, har det fungerat att skala upp världsekonomin med den politik som förts.
Idag vet vi att vår planet inte kan erbjuda oss oändligt med resurser, och att vår livstil har börjat resultera i negativa konsekvenser på klimatet. Med ett ekonomiskt system som bygger på oändlig tillväxt i en ändlig värld, behövs en förändring i grundvalarna för att bibehålla blomstrande samhällen även för kommande generationer.
Med ett ekonomiskt system som bygger på oändlig tillväxt i en ändlig värld, behövs en förändring i grundvalarna för att bibehålla blomstrande samhällen även för kommande generationer.
Medvetenheten om problematiken är stor men många av lösningsförslagen försöker bota symptomen, inte orsakerna. Om det ekonomiska systemet som samhället vilar på ger starka incitament till vettlös konsumtion och lånande, räcker det inte att sopsortera och köpa second hand.
Så länge företag tjänar mer på pengar på en skövlad regnskog jämfört med en som står kvar, mer pengar på en blåval som är död istället för levande, och mer pengar på att samla all din persondata istället för att inte göra det — kommer våra ekosystem och samhällen att fortsätta utarmas.
Problematiken är komplex och saknar givetvis lättartikulerade lösningar. Men ett steg i rätt riktning är att ändra de underliggande ekonomiska incitamenten som driver individer, företag och stater.
Dagens valutor kan skapas utifrån tomma intet helt utan begränsningar, vilket ger stater och storföretag oproportionerligt stor makt. Stater kan finansiera vad de än vill utan befolkningens godkännande, och företag har tillgång till stora mängder kapital via lån med nästintill obefintlig ränta. Detta resulterar i en separation av ansvarstagande för hur stater och företag kan spendera pengar. Incitament för långsiktighet och sparsamhet saknas då det är mer lönsamt att trycka eller låna nya pengar direkt, istället för att spara dem till mer långsiktigt hållbara ändamål.
Incitament för långsiktighet och sparsamhet saknas då det är mer lönsamt att trycka eller låna nya pengar direkt, istället för att spara dem till mer långsiktigt hållbara ändamål.
Verkligheten är givetvis inte helt svartvit: det finns även positiva aspekter med en inflationär monetär politik. En ökning av mängden pengar i samhället leder generellt till ökad konsumtion, vilket i sin tur ökar produktionen och skapar arbetstillfällen. Dessutom stärks incitamentet för risktagande och innovation i form av entreprenörskap, genom att lån blir mer fördelaktiga. Frågan är om dessa vinster gynnar alla socioekonomiska grupper lika mycket, samt om de positiva effekterna kommer till priset av negativa konsekvenser på lång sikt.
Med en större del av världens monetära energi lagrad i Bitcoin skulle incitament för sparsamhet, långsiktighet och ansvarstagande uppstå. Eftersom ingen maktmissbrukande elit kan generera pengar från tomma intet, uppnås en sund incitamentstruktur för hela samhället. Investeringar hos alla aktörer i samhället behöver övervägas och granskas med en helt annan seriositet. Om pengar inte kan skapas och lånas utan gränser, blir allvaret större.
18. Gör det svårare att finansiera krig
En stor del av all krigsföring de senaste seklet har varit möjlig tack vare det rådande monetära systemet. Det finns åtminstone två orsaker till det.
Den första orsaken är nationers tillgång till penningpressen. Att kunna skapa nya pengar utan begränsningar gör det möjligt för länder att fortsätta slåss ända till att valutans värde är körd i botten, inte bara tills pengarna är slut. Innan 1914 var de flesta ländernas ekonomier baserade på en myntfot. Det betyder att alla pengar motsvarade en viss mängd guld eller silver i bankvalven. Eftersom guld och silver är sällsynta metaller kunde inte hur mycket pengar som helst skapas. I samband med att det första värlskriget bröt ut 1914, lämnade de flesta länderna guldmyntfoten för att ha råd att finansiera kriget efter att skattepengarna sinat. Vad som sedan följde är det blodigaste seklet i människans historia, fyllt med katastrofala krig och mänskligt lidande.
Den andra orsaken är att individer som istället använder en sund deflationär valuta utvecklar ett långsiktigare perspektiv, och därmed förmågan att föredra samarbete före konflikt — som beskrivs i punkten innan (17).
19. Gör det möjligt för utsatta människor att skaffa ett bankkonto och utföra transaktioner
Idag finns det 1,7 miljarder människor som inte har tillgång till ett bankkonto (~21% av världens befolkning). I en rapport från World Bank Group konstateras det att de överrepresenterade grupperna är fattiga, lågutbildade, kvinnor och unga människor. Tillfrågade från de berörda grupperna menar att orsakerna till att de inte har ett bankkonto är bl.a. att det är för dyrt, kräver identifikation, att det är för långt till närmaste bankkontor och att de inte litar på bankerna.
Allt som krävs för att öppna ett eget Bitcoin-konto är en smartphone, vilket många som inte har bankkonto redan har, tack vare att priset på smartphones har sjunkit drastiskt de senaste åren även i utvecklingsländer.
20. Gör det lättare för människor som lever i länder med kollapsade valutor att försörja sig
Den totala kollaps av Venezuelas valuta bolívar, som genomgått hyperinflation de senaste åren, är historiskt sett inte ett nytt fenomen — och de är inte ensamma. Idag upplever även Sudan, Argentina och Angola hyperinflation på över 100%, vilket givetvis har katastrofala konsekvenser för befolkningen som får se sina livsbesparingar tyna bort.
Som en väg ut ur detta har kryptovalutor som Bitcoin blivit omåttligt populära i Venezuela, som idag ligger på tredjeplats i Global Cryptocurrency Adaption Index. Det har till och med gått så långt att Venezuela har utfärdat sin egna digitala valuta vid namn Petro. Många har inget val när ens månadslön utbetalad i bolívar knappt räcker till att köpa en grillad kyckling.
Bitcoin, som istället är en naturligt deflationär valuta, har varit en livboj för personer i dessa länder där nationens egna valuta har förlorat sitt värde. Även om ett liknande scenario är högst osannolikt i länder som Sverige, menar jag att det är en moralisk och altruistisk handling att stötta ett verktyg som Bitcoin, som uppenbarligen kan hjälpa människor i mer instabila länder att försörja sig.
21. Effektivisera den globala energiförbrukningen och påskynda utvecklingen och användandet av grön energi
Tillsammans med det volatila priset på bitcoin brukar energiförbrukning ofta tas upp i media. Det är sant, Bitcoin förbrukar idag mer energi än Finland, vilket kanske låter galet. Är det inte slöseri och kontraproduktivt i en tid där världen behöver ta mer ansvar för sin klimatpåverkan?
Jag vill påstå det motsatta: den energi som går åt till att driva Bitcoin är väl använd och fyller en viktig funktion.
- En allt större del av all Bitcoin-mining sker i länder med hög andel förnybara energikällor. Mining av Bitcoin är en hårt konkurrensutsatt, vinstdriven bransch, där tillgång till billig energi är vital. Detta leder naturligt till att miners etablerar sig på platser med en stor överskottsproduktion av energi. Ett exempel är de norra delarna av Kina som under våtsäsongen har en enorm överskottsproduktion av ren energi från sina vattenkraftverk. Energi som annars hade gått förlorad används istället till mining.
- All användning av energi är berättigad så länge användaren betalar ett marknadsmässigt pris för den. Om du vill använda energin som du betalar för till att rosta bröd, eller driva ett grafikkort som beräknar matematiska problem — är helt upp till dig.
- Vidare behöver vi betrakta energiförbrukningen av Bitcoin i relation till energiförbrukningen av de befintliga etablerade ekonomiska systemen. Tabellen nedan är sammanställning av årskostnad och energiåtgång för några av de vanligaste systemen idag. Alla system kräver energi i någon form för att upprätthålla och säkerställa systemets funktion. De traditionella banksystemen förbrukar energi på många olika sätt bl.a. genom upprättandet och driften av bankkontor, bankvalv, växlingskontor, serverhallar, kontanttransporter, o.s.v. Även brytning och återvinning av guld är en energislukande industri. Det uppskattades 2018 att guldindustrin förbrukade 173% mer energi än Bitcoin. De nuvarande ekonomiska systemen förbrukar energi i en rad komplexa processer för att uppfylla sin funktion. Bitcoin gör detta utan mellansteg genom att direkt konvertera energi till värde via matematiska uträkningar.
- Eftersom incitamentet för miners att få tag billig energi är starkt, leder det till att innovationstakten är hög i jakten på olika sätt att effektivisera hela energikedjan: från framställningen av energi till den faktiska hårdvaran som förbrukar energin. Idag används nästan uteslutande speciellt framtagna kretskort som är optimerade för och endast kan användas till Bitcoin-mining; varje liten mikroprocessor är utformad för att maximera antalet beräkningar per kilowattimme.
Sammanfattningsvis argumenterar jag för att Bitcoin kommer att ha en nettopositiv effekt på både den globala energiförbrukningen, samt fungera som katalysator till innovation och forskning inom förnybara energikällor.
Sammanfattning
Det är uppenbart att Bitcoin har långt större implikationer än vad som förmedlas i media. Fenomenet kan helt enkelt inte reduceras till endast ett sätt att tjäna snabba pengar eller en onödig energibov. Jag har argumenterat för hur en större spridning av Bitcoin hade kunnat ge en positiv effekt på vår planet och våra samhällen från flera olika perspektiv.
Det är min övertygelse att betydelsen av Bitcoin på sikt kommer att vara av minst samma magnitud som elektriciteten, internet och smartphones. När det händer är lönlöst att spekulera om. Men precis som med många andra revolutionerande tekniker och dominanta nätverk brukar utvecklingen ske exponentiellt. Först med en gradvis spridning under en längre period tills att allt helt plötsligt sker väldigt snabbt.
Att som individ konvertera en del av sina fiatpengar till bitcoin är en tyst men effektiv röst för ett mer hållbart ekonomiskt system.
Tips på ytterligare läsning
Till den som är intresserad av att lära sig mer om Bitcoin kan jag varmt rekommendera följande bok och artikel som jag funnit väldigt givande:
- The Bitcoin Standard, av Saifedean Ammous.
- The Bullish Case for Bitcoin
Hur skaffar jag bitcoin?
Det finns några olika sätt att skaffa bitcoin på men det absolut lättaste är att köpa det på någon handelsplats för kryptovalutor. Det finns ett par svenska handelsplatser som dock generellt har lite högre avgifter än de utländska alternativen. Precis som med vilken annan valuta går det även att tjäna bitcoin i utbyte mot jobb.
Hur bör jag förvara bitcoin?
Om det handlar om mindre belopp är det helt okej att ha det liggandes på vald handelsplats. Handlar det om större summor rekommenderar jag starkt att lagra det på din dator, mobil, eller allra helst på en hårdvaruplånbok. Det är först då när du själv tagit full kontroll över dina nycklar som du på riktigt utnyttjar Bitcoins fulla potential.
Not your keys, not your coins.
